Svenska ordspråk

’Klart som korvspad’ är ett ordspråk de flesta av oss är bekanta med, det är en fras som används när man menar att något är uppenbart eller självklart. Tänker man efter så inser man ganska snabbt att korvspad inte är klart, utan grumligt, så har du någonsin funderat på varför man egentligen säger så? I den här texten kommer vi ta upp olika ordspråk, hur de används och vilket ursprung de möjligen har. Så nästa gång någon hänvisar till pudelns kärna eller säger att någon har en räv bakom örat behöver vi inte fundera på om denne har mer eller mindre okonventionella husdjur.

Ordspråk och dess betydelser

Ordspråket ”räv bakom örat” betyder att någon är slug och listig. Vi kan anta att detta har att göra med att djuret ofta kännetecknas som listigt i litteratur. Placeringen av räven är inte lika tydligt men en teori är att man förut trodde att personer med stora öron hade dessa personlighetsdrag. ”Pudelns kärna” har möjligen sin förklaring i dramat Faust, av Goethe, där han använder frasen ”pudelns kärna”. I Faust visar sig detta vara djävulen men i dagligt tal menas att man tar reda på den verkliga innebörden. Nutida ordspråk är versioner av de mer traditionella, till exempel ”den man ligger med får bädda” och ”den som tar, han har”. Vi kan dock konstatera att gamla ordspråk gäller än idag.

Ordspråk speglar kultur

Det finns ordspråk för många olika situationer som uppstår i vardagen, ”döm inte hunden efter håren” är välbekant och syftar till att man inte ska döma någon på förhand. ”Först till kvarn får först mala” och ”genväg blir senväg” känner nog många också igen. Även om ordspråk är förstådda i Sverige och man tycker att innebörden är självklar är översättningar av ordspråk oftast knepigt. Olika kulturer kräver olika ordspråk och om man på engelska börjar prata om avföring i blå skåp lär många höja ögonbrynen. Det samma gäller i Danmark där ”i grevens tid” innebär att man kommer vid en olycklig tidpunkt medan svenskan menar att man kommer i sista stund.