Låneord i svenskan

Många beklagar sig idag över att engelskan får allt större inflytande på det svenska språket, och att vi tar in alldeles för många låneord från engelskan till svenskan. Det är sant att många engelska ord har fått motsvarigheter i svenskan under de två senaste årtiondena, vilket till stor del beror på it-teknikens spridning. Några exempel är ord som mejl (från mail eller e-mail), sajt (från site), chatta (från chat) och support (från support). Internet har också gjort att vi numera har direkt tillgång till nyheter, filmer och trender från USA, vilket gör att nya ord adopteras snabbt även i svenskan.Pieter_Bruegel_the_Elder_-_The_Tower_of_Babel_(Vienna)_-_Google_Art_Project_-_edited

Den som tror att det är ett nytt fenomen att man i Sverige lånar in ord från en inflytelserik kultur misstar sig dock. Det är något som har pågått i hundratals år. Den enda skillnaden är vilka språk vi lånat från (det vill säga vilken kultur som var mest inflytelserik i Sverige just då). Dessa lånord är idag så integrerade i svenskan att vi inte tänker på dem som lånord, och det är sannolikt vad som kommer att hända med de engelska lånord man beklagar sig över idag, i framtiden.

Sedan sent 1300-tal och framåt, ända fram till slutet av 1600-talet, var tyskan i olika former (framförallt medellågtyska och högtyska) det mest inflytelserika språket på svenskan. Det berodde till stor del på den handel som Sverige idkade med Tyskland, och på den stora mängd rika, inflytelserika tyska handelsmän som bodde i Sverige under dessa århundraden. Bara några exempel på den uppsjö tyska lånord som finns i svenskan är ”beskriva”, ”krig”, ”krönika”, ”bevara”, ”jungfru”, ”fråga” och ”fönster”.

Under 1700-talet hade istället franskan störst inflytande på det svenska språket. Dess påverkan började redan i slutet av 1600-talet, och skulle fortgå till mitten av 1800-talet, då inflytandet mattades av på grund av nationalromantiska strömningar i Sverige. Som ett tydligt exempel på franskans forna inflytande på svenskan kan nämnas alla de saker man vanligtvis hittar i ett badrum. ”Dusch” kommer från det franska ordet douche, ”bidé” kommer från franskans bidet och ”toalett” kommer från det franska ordet toilette. Kanske det enda ordet i badrummet som inte är lånat från franskan är ”badkar”, där båda leden i ordet, ”bad” och ”kar”, kommer från fornsvenskan. Om du inte har ett badkar i ditt badrum, men gärna skulle blanda in lite fornsvenska i all franska, hittar du billiga badkar på buildor.se.

 

Avslutningsvis kan man således konstatera att språk hela tiden förändras, och att det som verkar nytt och främmande nu kommer att vara självklart om några hundra år.